En reflektion om era karaktärer

Jag har hållit mig från att ge er allt för mycket kritik på senaste men tänkte ventilera lite saker. Ni väljer själv om ni tar åt er eller inte. Med tanke på hur inaktiv bloggen varit så antar jag att det är väldigt få som ens kommer läsa detta.

Hursomhelst, jag finner att ni inte riktigt har spelat ut era karaktärer med förståelse. Främst är det för att ni inte tänker på eran ålder och ej heller väljer att anpassa era karaktärers tänkande efter deras mognad och förståelse. Det jag har sett att ni gör, främst Ankan i detta exempel, är att ni tänker snarare bara ur ett anti-metagame perspektiv. “Detta vet jag, detta vet jag inte, och detta visste jag inte då, därför gör jag så.”

Det är ju bra på sitt sätt, men jag måste säga att jag ogillar lite, mest att det känns så fel och känns som att ni saknar inlevelse och förståelse i era karaktärer när ni gör så. Inlevelsen är bristfällig inom vissa aspekter även om jag även sett väldigt bra saker från alla håll. Däremot utveckling av karaktärerna är svår att se. Mycket ser ut som från början, och få saker verkar ha förändrats i erat sätt att spela ut karaktären. Det gör mig lite lessen, men det är mest upp till er.

Hursomhelst, så jag skulle föredra att ni tänker mer på sådant.

Men, men…