Drömmar

Inatt drömde jag en dröm på ett sådant sätt att jag inte var medveten om att jag drömde, ni som känner mig så vet att detta händer mig då och då och det är faktiskt de mest uppskattade drömmarna jag har. Drömmar som känns verkliga och är intressanta vilket gör att jag slipper tänka på hur tråkigt och jobbigt det faktiskt är att sova.

I min dröm så började dagen precis så som den borde. Jag steg upp efter att ha tagit en sovmorgon för att återställa krafterna efter LANet och sedan så började jag städa och äta frukost och allt sådant i vanlig ordning då jag hörde sirener.

Jag upptäckte då att polisen hade kört upp utanför min uppgång och en av två kom och plinga på min dörr. Strax före detta så får jag ett SMS från en individ, om än på tok för sent, om att jag borde röra på mig då polisen är efter mig på grund utav vissa förehavanden jag haft tidigare.

För att göra en väldigt lång saga lite kortare så flydde jag mer eller mindre från poliserna, till fots och sedan via tåg från Luleå. Jag tänker inte direkt gå in på detaljerna till varför annat än att polisen inte precis var glada och jag nu var deras huvudmisstänkte med tanke på både min reaktion, vissa saker jag har i hemmet plus min relation till händelsen vilket triggade det hela.

Jag tog första tåget bort från Luleå, vilket var norrut, alltså Narvik, Norge. Så väl i Norge så lyckades jag få tag på mer detaljer om vad som verkligen hänt och hur jag blivit inblandad etc, etc. Det var rätt så lustigt, egentligen, inget förefaller ologiskt egentligen, men det är bara att jag aldrig någonsin trott att sådant skulle kunna hända mig, vilket var första gången jag misstänkte att jag drömde, men avfärdade det då tempot drogs upp lite.

Well, efter lite olika försök att fly från Europa och komma någonstans där jag kunde skapa stabilitet (utan någonting alls) så slutade det med att jag blev uppjagad av ett par personer i Ryssland cirka en tre veckor efter det började, då jag hade tänkt ta Transibiriska järnvägen över Ryssland och sedan vidare in i Japan. Det var en liten besvikelse att jag inte kom så långt och alla problem jag stötte på där, men det kändes verkligt nog för att få adrenalinet att pumpa och hjärtat att pumpa samt även tårarna att flöda när man väl vaknar och inser att man inte är död ändå.

Riktigt härlig känsla, även om jag tror att jag måste skaffa en bättre flyktplan och lite bättre reserver för saker och ting. Men jag kan ju alltid skylla på att jag var stressad och i panik samt att jag inte sysslat med sådana saker på väldigt länge. Sist jag hade en sådan verklig detaljerad dröm var nog gymnasiet. Har haft liknande däremellan men inte så långa och välutförda där jag inte haft någon aning alls om att jag drömde. Well, jag tror då att jag har fått en ny syn på vad och hur jag kommer att känna/tänka när jag väl står inför döden om det sker någon gång snart.

EDIT: På tal om ingenting så börjar jag undra om jag har en riktig dödslängtan. Det är svårt att direkt avgöra vad som är sanna impulser och hur sanna de “sanna” impulserna egentligen är. Jag menar, jag kanske tror att jag vill dö i vanliga fall, men när jag verkligen, verkligen står öga mot öga med alternativet så kanske det inte är så lockande på samma sätt.
Vad jag vet, och vad jag utgår ifrån just nu, är att jag är väldigt intresserad av döden. Jag tror mig inte vara rädd för den, men det kan jag ju inte veta än heller. Samt att jag har en svag längtan av att dö si så där när mina intressen börjar dö ut, då jag enligt mig själv, inte längre har någonting att leva för. Dock så vet man ju aldrig hur det egentligen är, men döden cirkulerar väldigt mycket uppe i huvudet under nattetid samt även allmänt då jag är trött. Men det kanske är relaterat till mina våldsamma tendenser… hmm…. *mummel* *mummel*

Med Vänliga Hälsningar,
Herid Fel