Gott och blandat

Idag är jag inte slö och känner mig ej lat eller trött på något sätt. Men ändå skriver jag på svenska. Well, den enkla förklaringen för detta är för att jag tror att jag gör mig bättre förstådd med en del utav de saker jag tänkte ta upp, samt som tidigare nämnts så är det lättare att bara spamma ut ord när man skriver på mitt starkare språk. Idag har jag gjort lite av varje och även varit ute ett tag…

På morgonen hade vi nämligen skidor på kronan med skolan. Typ skidlekar¹ eller vad man nu skall kalla det. Vi lekte kullekar av alla de olika slag. Vi spelade även doppboll och bandy, tänk dig då att man på längdskidor inte har så bra manöverabilitet och på ett begränsat område så blir det svårt att inte åka på varandra om man är cirka ett dussin inom kanske tio till tjugo meter stor fyrkant² när man även skall försöka få en normal stor skumboll att fara in i ett minimalt mål med en bandyklubba. Onödigt att säga så var det rätt så grötigt, men roligt och man rörde sig hela tiden. Så trots att det var -7 till -9 grader kallt (om man inte räknar att det blåste rätt så friskt) så höll vi oss varma i 2½-3h. Hela dagen slutade med att vi skulle träna på att åka telemark och åka med längdskidor i slalombacke, vilket för oss som har åkt förr och har en viss vana inte var så svårt men de som knappt åkt längdskidor för var vettskrämda i början ända tills de insåg att det inte var så farligt när man väl lärt sig bromsa.

Hem sedan, ta en varm dusch, chatta lite, äta lunch och se på lite serier. Jag har funnit att jag lyckas höja min empati, eller åtminstone frambringa vissa sympatiska känslor med de karaktärer som är med i serier som har bra skådespelare och ett bra upplägg såväl som story. När man verkligen får en känsla utav atmosfären och karaktärerna verkar vara autentiska och deras handlingar och reaktioner är fulla utav både känsla och eftertanke, så är det möjligt att faktiskt känna en viss sympatisk sorg till dom som bland annat försöker komma över sin bäste väns död, eller försöka överleva i ett samhälle där saker ibland går hyfsat vilt till.

En lustig sak med just detta är att när jag observerar händelserna som sker i diverse olika serier och karaktärernas handlingar och funktioner så kan jag lätt konstatera att det ALDRIG skulle bli så i rollspel. För vad som finns i serierna som inte finns i rollspel är moral, etik, känslor och en förståelse för omvärlden. Det är ju självklart att karaktärerna handlar rätt då manuskriptet redan är skrivet.

I rollspel däremot så skulle allting i en sådan situation gå helt ”out of hand” på direkten någon spelare får för sig att han/hon vill ha det på ett sätt. Han eller hon dödar då allt och alla som ställer sig i sin väg, utan någon eftertanke på konsekvenserna och det värsta är att om de inte lyckas med det när resurserna inte är tillräckliga, så blir själva scenariot ologiskt. Mäktiga personer i filmer och serier agerar väldigt mycket mer på känsla, och även de som är farliga och är kapabla att döda allt och alla, gör det inte för att de känner efter. De visar respekt för liv, moral, lag och de har även en personlig etik. Det finns ett X antal sätt att åtgärda detta om man vill ha samma legitima känsla i rollspel. Nedan följer ett litet handplock av sådana åtgärder;

Ett, jag som spelledare överbeskriver och överskapar varje liten situation. Detta skulle innebära att jag måste förbereda mig upp till axlarna mycket för minsta lilla by, minsta lilla provins och samhälle. Typ som att jag skulle lägga ner lika mycket arbete som jag gjorde på banketten för varje spelpass… och om något sådan skall vara möjligt så är det lika bra att man återgår till ett pass i veckan igen eftersom jag aldrig skulle orka lägga ner den tiden på rollspel, för då blir det mer ett jobb än en hobby.

Två, jag låter spelarna göra som dom vill, och koncentrerar mig på att försöka få upp en stämning runt spelarna och styr dem genom att låta dem göra vad dom vill och sedan successivt låta konsekvenserna i en logisk följd leda till deras död, isolering eller whatever som passar i situationen. Detta kommer leda till att många spelare inte kommer att kunna ha en karaktär någon längre stund utan att resultera i att de blir hatade av allt och alla och i slutänden dödade eller vad som nu passar i situationen.

Tre, man begränsar spelarnas sätt att spela. Man stoppar varje handling de gör, och försöker lägga fram en massa information på ett sådant sätt så att de istället får en förståelse av händelserna genom att försöka lära dem hur det kan gå till och ge dem ett mer medvetet val om att de håller på att spika sin egen kista.

Det var ett litet handplock. Just nu kan jag ju meddela att jag kör enligt alternativ två, jag behöver bara arbeta med samhället ett tag för att lyckas med det jag gör. Detta menas enbart till den stora gruppen då jag kör med en exempel-metod för den lilla gruppen istället. Den metoden är mer att jag försöker visa dem vad som är rätt och vad som leder till vad. Fast ibland så brukar jag även låta dem överväga sina beslut genom att framlägga vad det de gör kan leda till. Även om jag släpper på det till och från för att se om de lär sig något.

Jag har även funderat på att när jag är full av kreativitet som en dag som denna kanske skriva flera inlägg på en dag, posta ut dem på kommande dagar, så att de dyker upp så att jag slipper bekymmra mig själv med att skriva då och då. Okej, nu tänker många att jag måste ju inte skriva på varje dag etc. Vilket är helt sant förvisso, men jag vill ha det så, så därför försöker jag ha minst en post per dag, och en dag som denna så kommer en massa skit ur mig så då kanske man borde skriva flera inlägg så att de som fördriver sin tid med att läsa här kan ha någonting trevligt/otrevligt eller bara nå skit att läsa varje dag åtminstone.

Skall nog försöka förbättra min öga-hand koordination ikväll med att varva med lite Guitar Hero utöver att sitta vid datorn och titta igenom diverse olika saker. Hoho, jag har märkt att ingen har tagit upp initiativet att spela rollspel ikväll vilket förvånade mig litet, men jag hade näst intill förutsett det, hehe. Well, inte mitt problem, jag känner ingen direkt överflödig lust att spela att jag måste ha spel nu, för jag lär ändå spela med ungarna som inte drar sig för rollspel vid minsta lilla tillfälle.

Kommer nog ett till inlägg ikväll om vissa färdigheter i Nianze. Typ uppdatering på en tidigare post då jag skrev lite tjafs och på tal om det så skall jag även lägga upp en röst just nu som ni kommer att ha resterande delen utav veckan på er att rösta på. Det har att göra med småförmågorna som på senare tid är väldigt oanvända, och därför funderar jag på att återgå till tjugo småförmågor då jag planerar på att ta bort vissa.

Med vänliga Hälsningar,
Herid Fel

[poll=4]

1. På längdskidor för er som inte riktigt hänger med… ↩

2. Detta är alltså kanterna jag talar om… ↩