Lite allmänt (Swe.)

Ytterligare ett inlägg på svenska. Varför kan man fråga sig, och enkelt är svaret… Jag kände inte för att börja författa ett engelskt inlägg just nu.

Igår snackade jag med Camilla med micen, hon frågade varför jag egentligen skriver på engelska och well, det finns två anledningar. Ett, jag har engelska kamrater som inte kan läsa svenska som läser bloggen då och då. Två jag vill öva min engelska skrift så jag blir bättre.¹

Idag har jag spelat rollspel med ungarna och det gick rätt så bra tyckte jag. Robert klagade lite på sina tärningar, han fick för sig att det var deras fel att han inte lyckades med några slag. Som om slumpen egentligen går att styra. Nog för att jag vet hur folk är, det hela är egentligen en fråga om traditionell vidskeplighet som växt fram av att man försöker personifiera föremål. Tror dock att han i slutet ändrade sig då tärningen ”bestämde” sig för att slå bättre.

Sagan vi spelar med ungarna har snart gått förbi prolog-delen. Skulle ha varit en riktigt bra berättelse eller bok att skriva om man hade orkat skriva den. Jag kan summera;

Tolv barn bor tillsammans med tre stycken vuxna forna äventyrare på en gård högt uppe på en bergstopp i Katia. Äventyrarnas namn är Harold, Lisette och Roi’Chen.

Många som har spelat med mig förr känner kanske igen namnen.
Harold träffade karaktären Tuon i den Menariska hamnstaden Merania, där han hjälpte Tuon befria Areina från att bli såld som slav på Exicho.
Lisette har ni inte hört talats om förr, däremot har ni träffat hennes dotter Linsuss och Roi’Chen är en person från samma klan som Roi’Chad, den Svarte Kungsriddaren.

Här har de alla bott sedan de var två tre år gamla och blivit omhändertagna utav Harold och gänget. De har uppfostrat dem som syskon och även lärt dem magi, ki, och vissa klassförmågor. När själva berättelsen börjar så handlar det om att de för första gången skall få åka ned till en köping. Dessa barn har aldrig träffat sina föräldrar eller heller träffat några andra varelser än just Harold och dom.
Nere i köpingen så har de roligt, tills de hamnar i en liten incident som slutar med att en utav dem blir skadad i försöket att stoppa två tjuvar. De återvänder sedan hem, ovetandes att en utav ungarna lyckats ta ett utav de två saker som tjuvarna snodde.
Väl tillbaka på gården så återhämtar de sig från de hemska upplevelserna med Harold berättar även för barnen varför han tagit hand om dem i alla dessa år.
De är nämligen speciella, de är typfödda, och i en värld som denna så om barn med denna speciella egenhet hittas av personer med dåliga avsikter så kan de bli utnyttjade.
Några veckor senare återvänder de till köpingen, denna gång har de fått veta mer om hur de skall hålla sig borta från problem, och även fått lite mer utrustning ifall något skulle hända. Allting verkar lugnt tills en utav dem plötsligt blir kidnappade av en mystisk man.
De lyckas till slut hitta och skall just befria denne…

Och längre än så har vi inte kommit i prologen. Det är inte mycket kvar av prologen, utan bara en händelse till, men Rasmus och Robert var tvungen att åka hem så vi fortsätter väl på onsdag eller fredag. Sedan så kommer denna lilla kampanj att börja på riktigt.

Utöver detta så har jag inte hunnit göra någonting speciellt, snackat i telefon, skrivit inlägg, läst lite i en skolbok, betalat hyran och köpt Roberts present… den gick på ca 800 SEK. Blev den billigare, hehe…²

Well, dagen har varit bra, och vi hade roligt idag. Så nu är det bara en vecka med skola, och … vem vet vad man kan förvänta sig egentligen? Hehe…

Med vänliga Hälsningar,
Herid Fel

1. There are two reasons to why I’m writing in English. One, I have readers that can’t read Swedish. Two, I want to practice my English writing skills. ↩

2. Om ni nu funderar på vad jag från början tänkte så kan jag bara säga att det kostade nästan 3 tusen kronor… ↩