2005-12-23 – Dagen före helvetet

Rubrik: 2005-12-23 – Dagen före helvetet
Daterat: 2005-12-23 18:05:00

Påbörjat inlägg; 17:16
===
Det var ett bra tag sedan, har varit upptagen, egentligen mer upptagen än jag själv velat erkänna.

Jag har spenderat tid med Ichigo då jag behövde arbeta, nog för att jag är nöjd över det, det var sällan jag hade en sådan lust att åsidosätta mina egna intressen och mina egna behov för någon annan, väldigt trevligt egentligen, och med tanke på min totalt nonchalanta attityd så bryr jag mig inte om annat går åt helvete.

Imorgon infaller den värsta dagen, med den värsta högtiden på hela året…
Julafton.
Måhända att man kan göra en rolig grej runt det på en animevisning men själva julen är ett helvete utan slut. Jag totalt avskyr julen och jag har bestämt mig för att detta är den absolut sista julen jag någonsin firar. Jag kommer köpa mina julklappar, sända dem med posten och försvinna nästa år då Julen kommer. Inte ens Ichigo kommer få veta var jag kommer befinna mig under julafton.
Jul är inte bara totalt dårskap från alla synvinklar som finns objektivt, utan det är även en tradition av nedbrytande värde, på många fronter utöver den objektiva.
Personligen har jag inga goda minnen av Julen, Jul är en aktivitet som man för det första skall hålla inom en mycket begränsad skara vänner och för det andra, mest skall vara någonting för barn som är tio och under.

Om vi nödvändigtvis skall ha jul, så säger jag att vi borde ändra på grunden av Jul, som för tillfället är ett hån mot vad vi påstår att det är. Hur som helst, tänker inte klaga mer över julen, julafton är en plåga vars ändar man aldrig beskådar.
Jag har ont i huvudet, ont i bröstkorgen, och mår allmänt illa. Detta är allting en effekt av Julen som kommer, mest troligt av den allmänna stressfaktorn och det annalkande slaget. Om allting går som planerat så kommer jag ha fullt upp nästa vecka. Tiden räcker inte till, även om jag sover lite, så gör inte andra det, det inkluderar även de som öppnar och stänger vissa olika tidsbestämda platser. Om allting skulle finnas tillgängligt då jag vill ha det, så skulle problemen vara minimala.

Jag kan nästan slå vad om att av de kanske… 9st personer som kommer öppna denna dagbok, så kommer kanske som högst 2st komma förbi denna text, om ens komma hit.
Personer orkar inte lyssna på allmänt negrigt tal som detta, jag är jobbig, trots att vissa vägrar erkänna det genom att inte se eller känna det. Man måste själv vara neger för att förstå. Och det är du inte.

Neger, det ordet är som det är, känns som en del av mig. Som en extra arm, ett tillhygge, en tentakel (eller stavas det tentackel… neee).
Varför skriver jag egentligen här istället för på bloggen? Tja, har inte orkat det där med bloggen än. Skall göra det så fort jag väl fixat min dator, men har typ ingen tid till det. Eller, jag har, om jag tar mig den tiden. Skall börja ikväll och fortsätta till julen är över. Gentoo skall bli färdig installerat och jag måste fixa ett nytt grafikkort… Gör det efter Jul, har stora summor pengar som jag väntar skall komma in. Närmare bestämt 4-8k.
Har 10k utlånat, det mesta till WANO, av någon mystisk anledning jag och alla andra förstår. Jag vill ge dem som är med förmåner. Och det går bra, föreningen blomstrar, det gäller bara att skaffa en engaerad styrelse, med tillräckligt mogna och kompetenta medlemmar.
Lycka till neger! För att hitta någonting sådant måste jag nog klona mig själv och sedan hoppas att jag kan komma överrens med mig själv. Vilket jag logiskt sett borde.

Phuuupuuupuuu… Livet är hårt, inte. Hur som helst så är det då relativt roligt, och utmanande. HATA JULEN, bara så ni vet.
Vad gör folk under nyår? Något speciellt? Jag minns många nyårsaftonar (eller hur man nu skriver) tillbaka. Jag är värsta nostalgiska minneskvarnen. Någon borde stoppa mig, här och nu!!!
Jag fick ett ryck, jag vill tillbringa nyår i Japan, någon lämplig karaoke krog verkar fint…
Heh, inse vad neger. Kan inte fira nyår med Ichigo, hade varit fint…

Livet är en sak, som deffinitivt är värt att leva. Vet du vem jag är? Tror inte det… Vad diffust detta blir. Det blir så när mitt huvud håller på att explodera i en flodvåg av färger och känslor, och tankar i ett kaos som får mig att tänka på Foppa, det aset…
Såg förresten en person på TV som skulle kunnat vara han.
Joo, jag såg på TV, fast inte egentligen. Morsan kallade ner mig för att tala med mig nyss och då sneglade jag på den TVn som var på och såg då en pianist i profil, som var identisk med Foppa, om foppa bara varit två år yngre. Väldigt, väldigt lik. Tänkte bara; OMG, LOL, STFU, NOOB, PLZ, RELZ, FLIPP, PLOPP, Neger…

Hur mycket av min dag har vi egentligen återspeglat nu? Typ inget, jag skriver en massa dynga, och trots att ingen orkar läsa denna text forstätter jag skriva, jag är galen, jo jag vet. Det är fel på mig, no shit Sherlock! Vad tror du det symboliska i namnet Herid Fel är egentligen? DÖH!
Var ju inte riktigt den tanken från början.
Herid Fel är en karaktär ur Robert Jordans fantasy serie The Wheel of Time, som ingen som läser detta orkar läsa, mest troligt. Den är bäst, enligt mina ögon, men då vet ni hur fel dom är.
Sedan har jag utvecklat en massa egna betydelser och innebörder därefter.

Dagen då, låt oss recitera den snabbt, för att vara mig.
Jag såg på anime från klockan sju till nio, då messade Ichigo mig på MSN, hon var på väg, skulle anlända klockan 09:30. Av egen erfarenhet så lade jag till 15 minuter, eftersom hon ofta är sen. Ingen fara gullet, det är okej!!!
Jag hade rätt, kan jag ju bara säga, 09:46 kom hon, och bjällrande in i mitt rum där vi såg på anime (Tsubasa Chronicle, själv hade jag set Neon Genesis Evangelian till hon kom) ett tag innan vi åt någon typ av lunchfrukost bestående av ägg och rostade mackor.
Vi begav oss till stan efter ännu ett par avsnitt, där träffade vi Axel, Agnes, Sara och Joakim. Negrade oss…
VAD I HELVET!!! FÖRBANNADE DJÄVLA JULGRAN!!! Kommer strax, de vill ha mig att klä det ljusförgätna helvetet. MÅ DET FÖREVIGT BRINNA I HELVETET!!!
Nu är den förbannade ljusförgätna fittsaken till negerpung klädd och färdig att styckas med djävulens fredgade brinnade negerfradga…

På stan fikade vi och jag allmänt uttråkade Sara och Axel och Ichigo med att berätta om vilket helvete jag tyckte att Julen var. Tänkte mig inte för. Min ilska mot julen är så stor att det år svårt att tygla sig ibland. Stackars satar som måste lyssna på mig. Kom djävligt sent hem, hann inte med det viktigaste idag, men jag överlever.

Jag hoppas de som tagit sig hit och LÄST texten har haft en inte allt för dödande läsning.

På återseende!