About me (From Helgon) (Swe)

This is a text from Helgon, where I describe myself. I will translate and update it later but for now I will just copy and paste it;

Herid Teo Fel
God afton gott folk!

Mitt namn är Oskar men jag föredrar att kalla mig för Herid.
-Det namnet känns mer som mig, som min personlighet.

Jag är en relativt tråkig snubbe kan jag ju först förvarna dig om. Mitt utseende är, som du ser, utstående. Jag är dum, tjurskallig, envis och saknar vett och etikett. Samt jag är obildad.
Jag luktar illa, försök inte förneka det, och jag är oborstat, i alla fall okammad. Jag är hatisk, och självisk. Egoistisk in till benen, och vem bryr jag mig om? Jo mig själv.
Men vad säger detta om mig egentligen? Tja, man kan ju egentligen inte få ut så mycket konkret information från den texten precis. Eller så är det precis det man får. En liten varning innan man forsätter läsa vidare på denna, i stort sett meningslösa, presentation.

Jag.
Jag gillar att analysera, argumentera, diskutera och filosofera. Jag är även vad vissa kallar för Hobby-Psykolog, första gången jag hörde ordet förkastade jag det men när jag väl insåg hur pass väl det stämde så tja…
Jag är en psykologisk hälsofara. Folk som kommer mig för nära och har ett instabilt, eller svagt psyke, kan räkna med att få utstå enorma påfrestningar. Jag säger vad jag vill, när jag vill, och jag fungerar som jag vill. Vilket inte är riktigt så normalt. Jag lirkar i människors personlighet, på ett sätt som är helt annorlunda från de professionella psykologernas sätt att hantera saken, och jag är inte barmhärtig precis. Jag sprider min propaganda som jag själv fått från andra personer, och försöker på så sätt förändra min omgivning och på det sättet min värld.
Vissa säger att man lever i en glasbubbla, när man inte bryr sig om andra utanför sig egen värld.
Jag säger; ”Jaha, om det är så ni vill se på saken så gör det. För jag mår då inge bra över att bekymmra mig över människor och folk som jag aldrig träffat. Min direkta närhet är vad som berör mig, jag har nog med dem, låt de andra vara. Så vitt mig anbelangar, så finns de inte.”
Det är mitt sätt att se på saken. Just i denna fråga så tillämpar jag vad enligt den filosofiska läran kallas för Hedonism. Till och med Egoistisk Hedonism. Jag bryr mig bara om mig själv, och det som är mig i direkt kontakt. För mer information kolla upp susning eller fråga våran kära vän google.

Att umgås med mig är mer än bara psykologist tärande. Mina åsikter är radikala, och jag är envis, och svår att övertala. Dock så skall man inte ge upp när man diskuterar med mig. Det är en av människornas största svagheter, enligt mig. De klassar någonting som omöjligt för lätt och ger upp. Om de har någon vilja till det de gör, så bör de inte göra så. Har man någon vilja till att övertyga folk om att just detta är bra, så kan du inte bara mitt i en diskussion säga; ”Orka, du kommer aldrig ändra åsikt.”, förrän du verkligen har fastställt vad som är som gör att åsikterna är skilda i situationen. Och inte ens då kan man ge upp.
Man ger inte upp helt enkelt. Det är en av mina principer…
Där kom vi just in på en av de allra knepigaste sakerna med mig och min personlighet och det är mina personliga principer.
Människor som skapar sig principer aka regler och kriterier för livet kallas för Moral Etiska Principer i enlighet med filosofin, än en gång. Vilket däremot inte riktigt stämmer in i Hedonismen… mer till det senare, eller aldrig.
Jag har massvis av principer som jag lever med. Vad är en vän? Vad gör man för en vän? Vad är en kompis? Vad är en bästa vän, en bästa kompis?
Det finns massvis av principer jag kommit fram till under min uppväxt för att få en struktur på vad jag själv tycker.
Ännu en ny punkt. Jag är En Moral Etisk Systematiker till sinnet. Detta är att jag fungerar så att jag är ordningsam genom att orda och strukturera upp saker på olika sätt enligt ett system som gör, precis det system skall göra, skapa en fast och bra struktur som är tydlig, åtmistonde för den som skapat systemet.

Om du överlevt texten ändå hit har du även upptäckt det nyss nämnda, samt att jag är en person som gillar att skriva, och det är mycket tråkig text här… Men som jag även har nämnt tidigare, vill en person verkligen så gör de det de vill.

Personlighetsklyvning.
Jag kan ju säga att det är egentligen inte en riktigt personlighetsklyvning, det är egentligen en lindrigare icke medicins form av Schizofreni, alltså ett Schizoid-syndrom. Jag vet dock att jag har genetiska möjligheter till att utveckla en fullständig form av Schizofreni, men som med all Schizofreni så är det inte ett måste att det kommer utvecklas någon gång under ens livstid. Först för att ge ett vist perspektiv på vad personlighetsklyvning och Schizofreni är så kopierar jag in ett utdrag från Susnig.

Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom. Ordet schizofreni kommer från det grekiska ordet schizo som betyder klyva och phren som betyder själ. Ordet betyder alltså kluven själ. Det ska inte förväxlas med personlighetsklyvning, som innebär att en människa har flera personligheter.

En schizofren personlighetsstörning innebär kort att personen som lider av den har tappat kontakten eller urskiljningsförmågan mellan sin inre värld och den yttre världen. Drömmar, dagdrömmar och fantasiföreställningar upplevs i varierande grad som en del av verkligheten. Gemensamt för nästan alla som drabbas av schizofreni är att de haft en stark inre fantasivärld redan innan sjukdomen bröt ut. Till symptomen hör ofta kraftiga hallucinationer av olika slag, ofta i form av röster som talar till den sjuke. Dessa röster upplevs alltid komma utifrån – påstår man att man hör ”röster i huvudet” så ljuger man.

Schizofreni inleds ofta med en psykos som gradvis förvärras tills tillståndet blir permanent. Psykosen har då övergått i schizofreni.

Ett sätt för många schizofrena att hantera sin brist på kontakt med verkligheten är att söka en rationell förklaring, till de vanligaste hör exempelvis paranoia, då orsaken till tillståndet placeras i någon yttre kraft som försöker kontrollera och styra den schizofrene. Den sjuke kan också tolka distansen genom att börja anse sig speciellt utvald, och tar då ibland på sig rollen som en historisk person, exempelvis Napoleon, Jesus eller Abraham.

En schizoid personlighetsstörning innebär att patienten upplever känslor mycket svagt och inte har något intresse för att umgås eller ha vänner, och saknar intresse för sex. Schizoid personlighetsstörning uppträder oftast i de sena tonåren.

En schizotypal personlighetsstörning är en schizofreni som gått mycket långt. Den sjuke har då inte längre någon kontakt med denna värld och lever helt i sin egen fantasivärld.

Orsakerna till schizofreni är inte klarlagda, men den moderna forskningen anser i allmänhet att sjukdomen är ärftlig (genetisk) och att den kan påverkas av omständigheter runt barnets födsel, men att det fordras yttre sociala faktorer för att sjukdomen skall bryta ut. Sjukdomen är i princip obotlig, men stora framsteg har gjorts inom modern psykofarmakologisk forskning, och det finns neuroleptika som kan dämpa symptomen så att lätt schizofrena människor kan leva ett någorlunda normalt liv.

Personlighetsklyvning
En psykisk avvikelse som yttrar sig i att man har flera, från varandra skilda personligheter som kan agera antingen helt självständigt eller under påverkan av de andra personligheterna. Ska inte förväxlas med schizofreni. Den psykoanalytiska förklaringen till personlighetsklyvning är det är ett resultat av att man försöker hantera trauman genom att bli någon helt annan när det behövs.

Diagnosen var på modet på 1980-talet, då plötsligt många ansåg sig lida av denna störning, men vågen lade sig snabbt igen. Många av böckerna som skrevs i ämnet var förfalskade (t.ex. Sybil). Idag tror många att sjukdomen enbart är framkallad av samvetslösa terapeuter som tjänar pengar på människors lidande och/eller något som är naturligt och ovanligt förekommande och kanske inte ens en sjukdom.

Tja, vad skall man säga…
Typ inget räcker…
Jag har två personligheter, hade tre förr, men jag lyckades med hjälp av de två första förstöra den tredje. Jag har namngivit de två på senare tid till Oskar och Herid.
Situationen mellan dessa personlighet är typ procentuellt baserad. Aldrig riktigt 100% av någon. Om jag någonsin kommer upp i den koncentrationen tror jag att jag har förintat den andra personligheten och uppnått mitt mål.
Hur som helst så vad är det egentligen som skiljer Oskar och Herid åt? Och varför finns de där? Och vem var den tredje?

Den tredje kan jag ta upp först, han är borta sedan ett bra tag tillbaka.
Förr i världen var jag extremt pervers, laddade ner porr, tafsade på flickor så gott jag kunde, och helt allmänt äcklade mig sexuellt. Denna person krossades senare. Nu är jag ’normalt pervers’ i relativa termer. Det vill säga som vilken annan nittonåring som helst, typ…

Oskar är en jobbig person. Så länge jag har Herid i mig så kommer jag vilja bli av med Oskar för gott. Det är mitt mål för tillfället när det gäller mina personligheter, inte för att det är så nödvändigt att ändra situationen. Oskar han är flamsig, och barnslig. Han gör onödiga saker och är totalt ofokuserad och är slug på ett lite halvroligt sätt. Han tycker även om att göra saker som på något sätt är rofyllande för honom. Och han har en slapp attityd. Dock så är han inte alltid snäll heller, och när han inte är snäll så är det oftast till synen klumpigt han är elak på…

Herid… Här har vi äkta struktur, och ett enormt våldsbegär, och låg tolerans. Företagsam och smart. Listig och elak. Lugn, och beräknande… Och surmulen, skulle man kalla det. Väldigt paranoid (då syftar jag på nojja, alla kan anfalla dig, var som helst – när som helst) och misstänksam. Han resonerar sig fram till sina beslut, och han tänker snabbare. Han är nedlåtande, och lever helt sitt liv enligt den moral etiska filosofin SWG, eller SVG som det heter på Svenska. Han uttnyttjar folk och han personliga sfär av folk han bryr sig om är väldigt liten och begränsad. Oskars däremot kan rymma nästan dubbelt så mycket, men även den är begräsnad.

Hur märker man skillnaden på dem? Och blandningen mellan dem? Tja… Jag är nog den enda som kan märka blandningen, jag har svårare att le när jag är Herid, och lättare att le när jag är Oskar. Jag skrattar på två helt olika sätt när jag är Herid respektive Oskar, och jag tänker på två helt olika sätt. Det är som att jag har två tre vägar att gå för att komma till ett mål, men bara en väg är öppen beroende på blandningen.
Jag kan själv påverka blandningen genom att koncentrera mig och fokusera, samt sova… ju mer jag sover, ju lättare är det att gå in att bli Herid under dagtid, och ju mindre jag sover ju mindre egen kontroll har jag.

Heh, allt detta är ett resultat av min drastiska uppväxt…

Jag är adopterad.
Uppväxt på ett barnhem i Brasilien i cirka fyra år tillsammans med min ett och ett halvt år yngre syster Maria. Jag var problembarn redan på barnhemmet, problemen upphörde inte när vi väl blev adopterade och kom till Sverige. Här började problemen på riktigt.
På dagis var det alltid bråk och stök runt mig. Jag var bland de värsta på mitt första dagis, och den värste på mitt andra dagis. Var tvungen att byta på grund av att Morsan inte orkade ha mig så långt bort. Och problemen fortsatte från dagis, och blev värre…
Jag blev mobbad under grundskoleperioden, relativt rejält. Och eftersom jag inte heller var så lätt att hantera hemma så var det ju självfallet mycket bråk både hemma och i skolan. Jag var extremt våldsamm, och lättlurad och lättretad, så nästan varje dag var det slagsmål. Jag lärde känna rektorn väldigt bra kan jag då säga…
Mobbingen pågick till någon gång i mitten av Nian, då jag slagit sönder den sista mobben. Nio år av mobbing hade gjort mig till en en annan person. Till vad jag är nu, fast med mindre erfarenhet. Och i stort sett Herid rätt så konstant. Elak sur, och gillade att göra illa folk, och stirra ondskefullt på allting.

Det är vad som format mig till den jag är idag.

En ondskefull slug person vars ondska du inte ens kan känna förrän det är försent. Men ta det bara lugnt. Jag syns, så det är bara att undvika mig…

Och just det ja.. jag använder mig av ordet Neger… En present från mina Mobbare som alltid tilltalade mig så, började dock använda ordet själv för att visa hur djävla meningslöst ordet är för mig, och jag kallar allt och alla för neger. Så om du är galen nog för att våga umgås med mig… vänj dig.

På återseende!
I think I need to revise it a little. But well. This is just the old presentation